Marsvinet - en häst i miniformat

 

Marsvin är ett gräs- och växtätande djur med snabb matsmältning som kräver en diet med högt fiberinnehåll. Eftersom vi knappast har fiberrikt och bra marsvinsgräs åtet runt här i Norden, ersätter vi detta med hö; en sammansättning av olika grässorter som har fått torka och som på så vis behåller det mesta av sin näring. Marsvin behöver även en kost som innefattar C-vitamin och växande och gamla marsvin kan behöva ett bra kraftfoder. Tänk på att all mat som inte marsvinen fått tidigare behöver introduceras i små mängder till en början för att behandlas på bästa sätt i deras känsliga magar.

Hö är viktigast!


Grönt, härligt hö!

Hö är kort och gott torkat gräs och tillika marsvinets huvudsakliga föda; man brukar säga att hö ska utgöra så mycket som 80% av marsvinets kost. Hö innehåller livsviktiga fibrer och är snålt på både fett och energi, varför marsvinet behöver äta regelbundet och ofta under hela dygnet för att magen ska må bra. Höet placeras direkt på golvet i buren så att det är lättåtkomligt och inbjuder marsvinen att äta ofta. Fyll på två-tre gånger om dagen så att det alltid finns fräscha strån att tugga på. Förvara ditt hö där det håller sig torrt och luftigt.

Hö finns att köpa i de flesta djuraffärer och ofta direkt från höbondens höförråd. Det är viktigt att man är noggrann med vilket hö man väljer; det ska vara grönt, lukta fräscht och vara dammfritt. I djuraffären är höet ofta paketerat i plastpåsar vilket gör att det finns risk för mögelbildning. 

Visste du att marsvinets tänder växer hela dess liv? Genom att tugga hö och gräs slipas tänderna vilket gör att de inte blir för långa. 

C-vitamin

Marsvin kan precis som människor och en del primater inte producera C-vitamin själva och behöver därför få det inkluderat i kosten. Det finns lite olika rekommendationer på hur mycket C-vitamin som ett marsvin behöver få i sig varje dag, men vanligast rekommenderas 10 mg/kg kroppsvikt och upp till 30 mg åt marsvin med nedsatt immunförsvar (unga, dräktiga, gamla och/eller sjuka marsvin t.ex).

C-vitamin tillförs enkelt till kosten genom grönsaker men det är viktigt att välja rätt grönsaker, d.v.s. grönsaker med högt C-vitamininnehåll. En grönsaksbas bör innehålla ett par olika grönsaker som man kan variera mellan och som var och en bidrar med olika näringsämnen. 

C-vitaminrika grönsaker:

• Paprika, röd: 144 mg C-vitamin/100 g
• Paprika, gul: 163 mg C-vitamin/100 g
• Broccoli: 83 mg C-vitamin/100 g
• Vitkål: 46,2 mg C-vitamin/100 g
• Grönkål: 74 mg C-vitamin/100 g
• Blomkål: 79,1 mg C-vitamin/100 g
• Kålrot: 57,1 mg C-vitamin/100 g
• Persilja (ges inte dagligen pga hög kalciumhalt): 182 mg C-vitamin/100 g

Källa: Livsmedelsverket

Kraftfoder

Växande, dräktiga, digivande eller gamla marsvin som har svårt att behålla sin vikt kan behöva ett bra kraftfoder för att hålla sig fina i hullet. Vuxna marsvin i fint hull klarar sig fint på ett bra hö och C-vitaminrika grönsaker. Det finns en mängd olika kraftfoder på marknaden och det kan därför kännas klurigt att välja rätt. Foder som anses vara sämre är foder som innehåller höga mängder kalcium och fett och/eller onödiga färgämnen. 

Vilket kraftfoder ska man ge?

Korn- eller havrekross, pellets eller en blandning mellan dessa.    

Kraftfoder och urinsten?

Kraftfodrets vara eller icke vara debatteras ofta hett på olika forum och främst ifrågasätts pellets. En del tycker att man helt bör utesluta all typ av pellets, medan andra har gett pellets i alla tider och tycker att det fungerar bra. Det man framförallt vill undvika är att få marsvin som utvecklar urinsten, vilket man tror kan vara kopplat till kraftfoder. Jag har själv haft urinsten på några marsvin och det jag kan konstatera av mina fall är att det är oerhört svårt att peka ut orsaken - min senast drabbade hade inte ens kraftfoder i sin diet. När jag tog henne till en marsvinskunnig veterinär diskuterade vi en hel del om varför vissa marsvin får urinsten och hur man skulle kunna förebygga det, men veterinären menade på att det finns det som tyder på att en del marsvin helt enkelt har en benägenhet att bilda urinsten (förenklat förklarat), varför det kan vara svårt att undkomma även om man är noga med kosten. Det skulle kunna ge en potentiell förklaring till varför bara en individ utvecklar urinsten i en flock där alla äter samma mat.

Kligröt

Ett annat sätt att tillföra mer energi till marsvinens kost är att göra kligröt. Kligröt kan varieras på många olika sätt, där huvudingrediensen brukar vara någon typ av kli, oftast kruskakli. Kligröt kan ges dagligen eller som ett extra litet tillskott någon gång i veckan.

Vanlig kligröt
1 del kruskakli
1 del havregryn
1 del vatten

Kligröt till dräktiga/digivande marsvin
1 del kruskakli
1 del havregryn
1/4 del linfrön el pumpakärnor
Klämmis, Minstingen: äpple, pumpa, morot & zucchini
Vatten

Lördagsgott
1 del kruskakli
1 del havregryn
1/4 del solroskärnor
1½ del havredryck (frivilligt)
Finhackad persilja

Extra allt
1 del kruskakli
1 del havregryn
1 del vetegroddar
½ riven morot
1-1½ del vatten
Finhackad persilja

Godis

Med godis menar jag sådant som man kanske inte ger varje dag, men som man kan ge ibland, då och då. Undvik gnagargodis på förpackning, det brukar innehålla en massa onödiga tillsatser och dessutom vinner färska läckerheter varje dag över något torrt och fabrikstillverkat om man frågar marsvinen. 

Förslag till lämpligt marsvinsgodis:

• Persilja
• Morot
• Äpple
• Gurka
• Sallad
• Majskolv